I dag har vi haft en dag som varit så där..fick besök av jessika och stefan och det var ju trevligt..då fick jag någon att prata och dricka kaffe med en stund..och tänka på lite annat..i bland så känns livet så himla orättvist,, varför fick  inte min underbara pappa uppleva denna lilla ängel som finns här hemma..hon som skruttar runt och ropar efter sassa ..(farfar) ja visst är jag glad att hon har farfar,,farmor och mormor och många andra i livet men pappa var lixom en del av mig..som försvan aldeles för tidigt..

Men jag vet att han finns där och är "min skyddsängel"

Du log mot mig,
En sista gång
Du var så lugn
Som om du redan gett dig av.
Du såg på mig,
Att jag var rädd

Hur kan man nånsin' va' beredd?

Jag fick låna en ängel
Som spred sitt ljus i mitt liv
I varje andetag
Du togs bort från mig,
Alldeles för tidigt
Jag fick låna en ängel,
För en stund

Du gav mig allt,
Ett hjärta kan
Du lever kvar i mig
Så länge livet ger mig tid
Du sa till mig:
'Var inte rädd'

Hur kan man nånsin' va' beredd?

Min ängel...